Regisserad av BJ McDonnell.
Handling: the Foo fighters ska göra sitt tionde album men har svårt att hitta det rätta ”soundet” för den. Men så får de hyra ett hus där akustiken är den rätta magin de söker efter. Tyvärr råkar också huset vara platsen för demonisk aktivitet.
Recension: detta är skräckkomedi där the foo fighters möter evil dead. Filmen är inte seriös och skall heller inte så ses. Eftersom the foo Fighter spelas av sig själva är inte skådespelet alla gånger på topp. Den som briljerar är dock Dave Grohl som får spela dubbla roller. Som stressad musiker med skrivkramp till besatt av en demon som smider onda planer. Och han för det med bravur och med seriös komisk talang. Det kan inte sägas om hans kollegor men de har heller inte så mycket dialog därefter.
Filmen är enormt grafisk i sann evil dead anda. Vi snackar fontäner av blod och grosteskligheter. Men det blir aldrig horibelt då det alltid är på ett komiskt överdrivet sätt.
Filmen är mycket underhållande men för lång. Den hade mått bra av att klippas ner ca 20 minuter. Men i stort är det en go stund med en lagom oseriös film med ett band som vågar driva med sig själva. Fun times.
Betyg: 
av 5
